ZUMBA
V
Inte helt bra
Fortfarande inte på topp alltså. Den här förkylningen eller vad man ska kalla det har hållt i sig i två veckor nu. Tråååååk! Hostan och snorandet är det som hänger kvar. Hoppas det försvinner snarast, men det är bara att hänga i.
Hade en jättetrevlig fredag med basket och kompishäng och ett snabbt presentutdelande till Jansa som fyllde år, var tvungen att komma ut lite. Lördagen började man såklart i danssalen, men i ganska lugnt tempo. Sen bar det iväg till jobbet för första gången på tio dagar. Det märktes där att man inte var helt kry, men tack och lov för (ännu) lugna lördagar. Fast jag var bra trött på natten.
Söndagen så bjöds man på lite fika hos mamma och Jansa och sen blev det återigen dags för Zumba. Som jag älskart! Efter passet blev det rally för ännu en kvälls jobb, dock betydligt mera att göra denna dag. Men från en undantagsidiot så gick det galant.
Idag har jag varit ledig så det har blivit en dag i stan med latinon. Klippt klorna på Pachuco, Migrationsverket och god mat har varit på agendan, för att inte tala om våra tokiga konversationer i bilen. Haha! <3
Tog mig till Zumban idag med och joinade Michaelas pass. Det var längesen så det var kul!
Nu väntar kudden, för nu är jag trött. Godnatt!
Uuuuuuufffff
Jag börjar bli less på att vara sjuk nu. Det är inget kul! Hostan ger sig inte alls och snyter mig så jag får näsblod emellanåt. Fast jag får iallafall dricka obemängdes mängd te. Inte för att jag känner så mycket smak, men ändå. Idag ska jag trösta mig med en semla från Lindahls. Fan om jag inte känner vad den smakar.
men nu blir det myntate med honung i strupen och Coldplay för öronen.
Bitch - bra eller dåligt?
Många har åsikter om det är bra eller dåligt att vara en bitch.
Babe in total control of herself och så vidare, men för mig har det alltid vara negativt klingande att bli kallad bitch. Jag ser faktiskt inget positivt med det alls. Vänner emellan, så länge man skojar är en sak förstås.
Men för det första, slår man upp vad ordet bitch betyder så är det saker som slyna, slinka, satmara, surkärring, argbigga och dylikt. VART finns det positiva? Vill man bli kallad nåt av de betydelserna? Inte jag...
För det andra så är det ofta HUR det sägs, ofta i samband när någon är arg/sur och ofta efterföljande ordet "jävla". Not so good in my head.
Jag vet det finns folk som nästan blir lite stolta när de blir kallade bitch, puckon tycker jag. Men de anser att bitch betyder, bland annat det som jag skrev ovan: Babe In Total Control of Herself, en tjej med attityd som inte låter nån hacka på en eller se ner på en, nån som inte tar skit, en kvinna med självförtroende osv. Beundransvärda egenskaper, men det är inte vad en bitch är.
För mig betyder bitch en tjej/kvinna som ser ner på andra på något sätt, tycker/låtsas att hon är förmer än andra, dömer andra lite för snabbt "för de är säkert ändå inte lika bra som hon själv", har en dålig attityd mot folk som bemöter henne i olika sammanhang osv.
En kvinna som är i full kontroll behöver inte bete sig så. En stark kvinna är trevlig, står med fötterna på jorden och ger alla en chans. Hon behöver inte låtsas vara bättre än hon är. Har man det självförtroendet eller självinsikten eller vad man ska kalla det, vet sitt egenvärde, så behöver man inte bitcha mot andra människor. För varför ska man trycka ner andra? Varför måste man påpeka andras brister för att själv känna sig bättre? Då kanske man ska börja jobba med sig själv och inte gömma sig bakom nån bitchig fasad och låtsas att man är bättre än alla andra. Det är inte det som ett gott självförtroende handlar om, utan om att alla är lika bra på olika sätt och att man då räknar in sig själv där.
Hur man är en vän
Ja men jag har ju inte mycket vettigt för mig idag så skriver lite till. Funderar som vanligt på en hel del saker, baserat på sånt som händer runt omkring mig just nu.
Det jag ioförsig funderar allra mest på nu är hur mycket snor det får plats i huvudet... Jag hinner knappt sätta mig i sängen förrän det är dags att gå och snyta sig igen. Himmel! Jag kommer sova med en toarulle bredvid mig inatt, det är ett som är säkert.
För övrigt är jag sjukt uttråkad. Har legat i sängen hos Carlos hela dagen (det skulle ju definitivt kunnat vara roligare än vad det har varit, hehehe! ;P ) och sovit, hostat och tittat på HIMYM, Mythbusters, AFV och en del av polisskolan. Har legat i badkaret en stund också. Man kände sig lite piggare och fräschare i en kvart iallafall. Haha!
Men iallafall, de senaste dagarna har det slagit mig hur konstigt människor kan bete sig. Visst, inget nytt, men jag upphör ändå inte att förvånas konstigt nog. Från att ena dagen kalla nån ens bästa vän, till att ett par dagar senare göra nåt så fult och genuint elakt mot denna person! Vad är det för vän?
Den frågan är vi ioförsig ett gäng som ställt oss många gånger. För mig är vänner de som ska få en att må bra, de som man vill träffa och umgås med, de man kan dela glädje och sorg, hemligheter, bus och minnen med. Vännerna är familjen utan blodsband, familjen man väljer.
Vänner kan komma och gå, precis som allt i livet. Det är inte alltid den äldsta vännen som är den bästa och alla är inte äkta. Det är saker man märker med tiden. Såna vänner ger en erfarenheter och förhoppningsvis insikt om hur bra de äkta vännerna är.
Man behöver inte alltid vara överens om saker och även vänner kommer hamna i bråk. Det som gör en bra vän i såna lägen är att trots oenigheter, besvikelser och dumheter så löser man sånt på ett ärligt sätt. Man får också lära sig att man kan inte älska allt med en person till 100%. Upp till 80% kanske, de restrerande 20 är såna saker som man lär sig att leva med, som till exempel att denne alltid slänger jackan på golvet istället för att hänga upp den, alltid glömmer att byta toalettrulle, aldrig sköljer ur sin kaffekopp eller vad det nu kan vara. Även i förhållanden är det ju samma sak. Inte älskar du väl när det ligger använda strumpor bredvid sängen istället för i tvättkorgen? Eller att du är den som alltid får gå ut med soporna om du inte påminner?
Som sagt, 80% kanske, men inte 100. Fast det är ju ändå värt det! Annars ska man nog fundera på att säga till, eller byta relation till denna människa.
Hur som helst, det finns läskiga människor i vår värld. Människor som skapar så mycket drama! Frågan är till vilken nytta? Till vilken glädje? Varför måste man förstöra för andra och få andra att må dåligt? Och inte minst, varför döma folk? Framförallt folk som man inte ens träffat, än mindre pratat med? Hur kan man tro att man har en korrekt uppfattning om nån genom att bara lyssna på någon annan? Och hur kan någon vilja sprida så mycket skit omkring sig?
Jag försöker alltid skapa mig en egen uppfattning om personer och saker. Såklart så lyssnar även jag på andra, men jag försöker att inte döma i förväg. Man uppfattar inte saker på samma sätt som alla andra.
Om jag ogillar någon så är det inte säkert att du gör det. Döm inte någon på förhand, ingen god människa gör så! Man ska inte vara naiv, men öppensinnad kan man gott vara. Det första intrycket är inte alltid det som är det rätta. Många saker kan spela in. Så döm inte någon innan du till fullo kan säga att du själv är perfekt. Du känner inte personen och vet inte vad den har gått igenom. Det kanske inte är något som du själv skulle klara av...
Usch!
Jag avskyr att vara sjuk! Jag blir det sällan, men nu har jag åkt dit och det är inte lindrigt.
Huvudvärk, halsont, hosta, snorig i ena sekunden, genomtäppt i den andra, feber, näsblod, matt och trött. Har dessutom förlorat både smak- och luktsinne.
Till råga på allt fick jag knät krossat (viss överdrift då, men ont som F*N gjorde det. Och vilken smäll det blev!!) av en flygande IPad igår. Så idag är jag lite tragisk och tycker synd om mig själv. Har legat i sängen hela dagen typ och zumban var bara att totalglömma. Jag kom knappt ur sängen i morse. Usch, trist när en ledig helg går åt såhär. Har tillomed sjukskrivit mig för måndagens arbete. Jag känner att det inte kommer hinna ge med sig så det var lika bra att vara förutseende.
Vet inte hur många koppar ingefärsdryck jag har druckit idag och igår. Ett helt gäng. Hoppas på ett mirakulöst tillfrisknande men det är nog att hoppas för mycket. Och med tanke på det besked jag fick häromnatten om ett eventuellt... Så är det helt klart värt varenda sjukdomsminut om det är dessa saker jag fick välja mellan.
Har inte vågat ta upp det själv ännu. Det måste få mogna lite i mitt (inte bara mitt kanske) huvud också, men jag är beredd att fajtas i så fall. Hoppas jag inte behöver göra det ensam då bara.
Nähe, en kopp ingefärsdryck till kanske?
Everything happens for a reason
