Star Attraction

Som vanligt såhär på nätterna när jag borde sova så sitter jag och funderar på saker. Nu har jag suttit och kollat på Saw 5 i min ensamhet och käkat chips och dip och druckit julmust. Bara det kan ju vara lite tokigt i sig, framförallt när jag inte berörs av flygande tarmar och blod. Hehehe. Vad hände där?

 

Men hur som helst så kom jag att tänka på lögner, inte vet jag egentligen varför heller, men usch vad jag ogillar det. Hatar det rent ut sagt.

Vita små lögner kan ju vara ok, så länge det inte handlar om nåt viktigt. Det är onödigt att såra någon för något oviktigt om man så säger.
Däremot när det kommer till större grejer...otrohet, kärlek, vänskap, jobb och liknande. Då är det illa.

En relation kan förstöras av en lögn, ett jobb... Man får aldrig samma tillit igen. Därför är det så viktigt att vara rak och ärlig från början tycker jag.

Jag vet ju själv hur det kan vara. Man känner när nånting inte stämmer, man frågar men får ett svar som man känner inte riktigt är ärligt...Man undrar ju bara mera då och det sårar dessutom mera.

Det kan ju vara jättejobbigt att berätta den hårda sanningen för någon som man älskar och bryr sig om, för man vill inte såra.

Det kan också vara totalt knäckande att höra den hårda sanningen, från nån som man älskar och bryr sig om. MEN!!  Ju snabbare man får höra sanningen, desto snabbare kan man börja bearbeta och läka. Och man har fortfarande tilliten kvar till personen i fråga. För den har varit ärlig och inte ljugit.
Sanningen kan såra, men får man höra den efter en längre tid och kanske utav andra personer så sårar det bara ännu mera, fast någon försökt vara snäll och skydda en från att bli skadad.

Hellre sårad av sanningen, än skyddad av en lögn.

Nattens tankegång. Ärlighet varar längst, är snällast i längden och mer värt för vänskap, kärlek och tillit. Godnatt.