Jag önskar du fattade...
Du är en sån person som, hur illa du än gör mig, så kommer jag ha sååååå svårt att INTE förlåta dig.
Du har kommit att betyda så enormt mycket för mig och att se dig lida är en av de svåraste sakerna för mig. Jag får ont när jag ser att du inte mår bra.
När du gör mig ledsen och arg, om det är/inte är med flit, så är det ändå saker jag tar. Av nån anledning så spelar det ingen roll hur du behandlar mig, för jag är där iallafall. Jag vet inte varför.
Varför kan jag inte släppa taget?
Varför sätter du dig så fast?
Varför och HUR får du mig att må så bra och dåligt på samma gång?
Det enda jag kan säga med säkerhet är att jag blir knäckt om du försvinner. Mitt hjärta går sönder. Inte för alltid, för man kan lära sig att leva med smärta. Men lämnar du mig bakom dig, för att du inte orkar mera, då förlåter jag dig inte! För då har du inte gett mig chansen att hjälpa dig.
Mitt hjärta...
