Star Attraction

Ja vad ska man säga, mer än att man inte är förvånad... Eller jo på ett sätt är jag det, eftersom du har mage att påstå att det är mitt fel.

Hur kan du ens påstå att det var JAG som backade från dig när det var du som slutade prata med mig om vissa saker? Du uteslöt ämnen, såsom han för att plötsligt litade du inte på mig.

Du som började gnälla bakom ryggen på mig och undanhålla saker för mig? Sen slutade du med att svara på sms och startade definitivt inte en konversation själv, men jag vet också att du klagat på att jag inte svarat, men det är på sms jag inte ens har fått. Frågan är varför du inte frågat varför jag inte svarat, bara dragit slutsatsen att jag inte vill och sen skiter du i allt själv. Om du nu ens har skickat något...

 

Sen slutade du dyka upp på träningen och det tog ett tag innan jag fattade att du gick på träningen så fort jag jobbade. Jobbade jag så var det fritt fram för dig. Visste du inte så stannade du hemma... Och du påstår fortfarande att det är jag som backat? Det blev ju ganska uppenbart om man säger så.

 

Jag önskade dig en glad midsommar och det svarade du på, men du kunde inte fråga hur det var, fast vi inte pratat på ett tag redan då? Varför måste jag vara den som skulle ta tag i det hela tiden? Nu kan du inte ens skicka en spelinbjudan på wordfeud? Ja, jag har testat dig i det här och väntat på att DU skulle kontaktat mig något, om det så bara vore i ett löjligt spel, men nej. Du låter det bara glida förbi... så återigen är det jag som gjort fel och inte hör av mig.

 

Varför ska alla svansa omkring dina ben för att du ska vara nöjd? Varför kan du inte ta första steget till nånting själv? Eller jo, när det gäller EN person kan du ju det...Den som du hela tiden påstår sårar dig och gör dig ledsen och som du är så himla arg på och ber radera ditt nummer. Varför återkommer du dit? Hela hela tiden...du är mera hooked än någon annan,fast du sitter där med en fin man hemma.

Du var arg på hans förra tjejkompisar som var vänner och sen betedde sig som skit och bad honom dra. Det var jag med. Jag ville inte att han skulle prata med dem alls mer. Men DU! Du gör EXAKT samma sak nu. Du är inte ett dugg bättre som person. Du är lika falsk och dubbelmoralig som de! Du är kompis, ni blir osams, du ber honom dra och nu, ett par veckor senare är du här och är kompis igen. Vad gör det att det är ok för dig och inte dem? Du bad honom att be de tjejerna dra åt helvete....tänk om han skulle gjort detsamma med dig nu? Det skulle ju varit samma sak, men jag glömde, det är ju DU nu...

Jag däremot önskar nästan att han gjorde så, eller ifrågasatte hur fan du beter dig. Spelar ingen roll vad man har att skylla på, om det så är psykiskt eller inte. Det har du själv sagt när du gnällt på honom när han har mått som sämst.

Du kan vara glad att de följer dina spelregler så du kan hållas utan att bli ifrågasatt. Jag gör inte det längre. Jag ska försöka lägga det här bakom mig. Jag tycker det är tråkigt, men jag tror inte det kommer gå att fixa. Du är för mycket drama och för energikrävande och nu gör du mig bara arg med blotta åsynen av ditt namn, för man KAN INTE bete sig hur som helst. Skyll på vad du vill, jag tror inte jag kommer orka lyssna. Det har gått för lång tid och du har inte gjort en tillstymmelse till att visa att du vill att det ska bli bättre, du är en sån fegis. Du är äldre än mig och beter dig som en tolvåring. Jag har fått nog av småbarnsfasonerna.

Om du läser det här eller inte, det kvittar mig vilket. Jag har fått det ur mig, det är det som är det viktiga. JAG är det viktiga i den här frågan. För mig. Mitt välmående. Vill du fixa något, villket jag faktiskt tvivlar på, så är du välkommen att ge det ett tappert försök. Jag är inte långsint. Hejsvejs.