Det är kanon.

Ok, faktum: det går faktiskt jättebra. Vi pratar, skrattar och har trevligt. Vi jobbar också... Hehe! Men att fundera på det här halva dagen känns onödigt nu. Vad konstigt allt blir. Man hör det ena och det andra men märker inget av det själv. Är det falskhet eller är jag så bra? Självklart det sistnämnda, det vet ju alla. Hihi! Men nu är jag trött, lite uttråkad och vill hem.

Kommentarer

Tell me what you think:

Vad heter du:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (bara jag som ser)

Din blogg?:

Your words:

Trackback
RSS 2.0