Star Attraction

Dagen har varit sådär och slutat på nästan sämsta vis faktiskt! Fredrik åkte till Stockholm, jag gick in till mamma och försökte tjata med henne på promenad men hon skulle till stan så det blev sällskap med musiken. Men det gör inget. Gick min vanliga runda och det var fantastiskt skönt att komma ut och gå en sväng! På vägen tillbaka så såg jag att dörren till Tim och Annas hus stod öppen så jag traskade helt enkelt dit och ropade hallå.
En förvånad Tim stack ut huvudet från källardörren och så visade han mig runt. Det var ju ett supermysigt hus! Det kommer bli helt toppenfint när det blir klart sen! Anna, jag har varit i ditt hus. :D :D Och jag saknar dig också! Så synd att det blev lite tidstrubbel nu när Tim måste tillbaka till Oslo och jobba, men de här pajsarna kommer nog fixa det galant iallafall. Jag får komma och hjälpa Anna att måla huset i sommar. Hihi!

Sen gick jag hem och gjorde en supersmarrig middag och matlåda. Receptet har jag Nicoles blogg att tacka. Verkligen jättegott! Det kommer definitivt göras fler gånger!

Sen gick jag till jobbet. Träffar pinglan Pernilla och snackar lite goja, sen ska hon åka och hämta sin lille son och ska åka över med färjan så hon trippar hem klockan fem när jag börjar.
Vid sjutiden kommer det ett telefonsamtal till jobbet och Åse svarar. Samtalet låter jättekonstigt och jag tittar undrande på henne.
Då berättar hon att det var Pernillas mamma som ringt och berättat att Pernilla just råkat ut för en bilolycka! Jag tror att varenda hårstrå reste sig på min kropp och jag fick rysningar överallt! Hon levde, men hade brytit minst ett ben.
Lite senare fick vi fler uppgifter och olyckan stod även nämnd på www.wighsnews.se och www.nt.se så då hade hon kommit av färjan och kört den vägen, så hade nån brakat in rätt i hennes förardörr så benet hade tryckts upp mot höften och gått av. Hur det är med rygg och höft vet jag inte eftersom hon har legat för röntgen ikväll. Hennes bil hade fattat eld, men hon hade kommit ur bilen trots allt. Stackars stackars stackars käraste gumman! Jag blev så himla orolig, men jag är glad att hon lever och att hon inte hade barnen med sig i bilen. Det hela hade kunnat sluta så himla mycket värre!

Det är läskigt så fort ens liv kan förändras på grund av halka, en trottoarkant eller en bil som har för bråttom. Det finns tusen miljarder olika saker som kan förändra livet på mindre än en sekund. Det behöver inte ens vara nåt avancerat...

Mina tankar finns hos Pernilla nu och det är hemskt tråkigt att jag inte kommer få jobba nåt mer med henne i sommar, men hon kommer nog behöva tid för att kurera sig. Saknar dig redan vännen, men självklart kommer vi ses ändå!

Nu ska jag hoppa ner i bingen och försöka tänka på nåt annat som är trevligare än olyckor.

Kram och godnatt!